Skip to content

Heja Hedvig Posts

Att lära sig indonesiska

Vi har börjat förbereda oss inför utlandsuppehållet. Vi ringer vaccinmottagningen och skickar in papper. Lektioner ges i ämnen som fältkunskap och språk. Jag vet inte hur ni tyckte att språklektionerna i skolan var. Mina favoritlektioner var de i alla fall inte och det vet jag att jag inte var ensam om.

Jag tror det grundläggande problemet är att man inte ser meningen med det. Man läser språket i 5-6 år men ändå kan man bara hålla ett enkelt samtal på. Då är det inte konstigt att motivationen och intresset försvinner.

Nu när jag lär mig indonesiska är det annorlunda. I Indonesien kan nästan ingen engelska. Själva poängen med uppehållet är att lära känna lokalbefolkningen och tja, det underlättar om man kan språket.

Jag har visserligen bara haft en lektion så man ska inte dra för höga växlar. Men det betonas starkt att lägga ner tid på språket. Nästan alla har laddat ner språkappen Duolingo. Än är motivationen fortfarande på topp.

Att indonesiska är ett konstruerat språk underlättar väldigt mycket. Det innebär väldigt lite grammatik. In princip sätter man bara ihop orden till meningar. Smidigt!

Vi har ca 2 h språk i veckan samt språkskola när vi väl anländer. Numera kan jag fraser som Nama saya. Hedvig (jag heter Hedvig), apa kabar? (Hur mår du?) och samasama (bara trevligt). Vissa ord blir otroligt roliga på indonesiska. Typ! ”Jag har det fint” blir saya beik-beik. Det uttalas ungefär saya bajkbajk. Omöjligt att inte dra på smilbanden.

Leave a Comment

Cykeltur till IKEA

Jag vet inte om jag är dålig på att läsa eller om bibelskolan har missat att informera. Men jag hade ingen aning om att man skulle ha med sig egna saker till köket. Vem gillar inte överraskningar?

I fredags cyklade jag därför in till centrum för att köpa ”nödvändiga ting”.Bland Clas Ohlsons kastruller och stekpannor vet jag inte vad som hände. Kanske gjorde de svenska generna sig påminda.  Men jag övergav Clas Ohlson för att genomföra min brillianta ide: Ta mig till IKEA.

Tänk er en gammal cykel, google maps, nio kilometer och en ganska hungrig mage. Lägg till ovanligt mycket tålamod under rådande omständigheter och ni har konceptet.

Mitt ute i ett industriområde, 3 kilometer från IKEA och 5 km från bibelskolan händer det som inte får ske *trumvirvel*: Kedjan hoppar. Det här löser jag tänker jag hoppfullt. Spoiler: det gjorde jag inte.

Efter vad som känns som en evighet, men som mer troligen är 10 min kommer en gubbe cyklandes.  Han kommer ungefär samtidigt som jag har accepterat tanken på att gå i en timma med en trasig cykel. Han stannar. Trenger du hjelp? frågar han. Jag kollar på mina händer. De är helt svarta av olja. Ja svarar jag.

Gubben fixar problemet på 2 minuter. Vi gör en hand five. Sedan cyklar han tillbaka samma väg som han kom. Det har jag fortfarande inte kunnat släppa. Vart var han på väg? Varför cyklade han TILLBAKA? Tacksam är jag oavsett.

Väl på IKEA gick allt bra med lite hjälp från mamma. Jag trodde man blev mer självständig av att flytta hemifrån. Men uppenbarligen motbevisar jag mig själv på den punkten. Nu sitter jag här som ägare av stekspade, kastrull och två tallrikar. Det är nästan vuxenpoäng på det. Jag ska bara skruva ihop kastrullerna först.

 

 

Leave a Comment

Ut på tur till Fangekasa

Onsdag-fredag denna veckan åkte hela bibelskolan på tur till Fangekasa. Jag låg några timmar minus på sömnkontot efter en intensiv vecka så jag sov i bussen. Life hack.

Fangekasa ligger ca 1,5 timma från Oslo. Det ligger nära gränsen. Nästan så man besökte Sverige. Men bara nästan.

Här var det klassiska lägeraktiviteter med lekar, pizzabakning och spelkvällar. En hel del undervisning på det och du har konceptet.

Här ser ni hur pizzan såg ut! Föreställ dig att du väntar en kvart för att få en sådan här stor bit. Sedan måste du vänta ytterligare 15 min. Samtidigt som du är hungrig. Charmen med triangiakök.

Vädret var inte lika fint andra dagen men utsikten var fortfarande lika magisk. Ser ni sjön på bilden? Där badade jag. I regn. Kallt var ordet.

Nu är vi på väg tillbaka till bibelskolan. I helgen är det slappa som står på schemat. Slappa och sova och enbart det.

Leave a Comment

Uppdatering från Norge

Jag kan sammanfatta mina tre dagar i Norge med ett ord: överväldigande. Det är nytt land, nytt språk, nya rutiner, nya människor och nya platser för att bara nämna några saker.

Jag anlände hit i lördags kl. 12:00. Sedan gick timmarna till att packa upp, bädda och ställa i ordning allt innan det var dags för öppningsmiddag kl. 17:00. Alla är lite nervösa i början men jag upplever att de flesta är väldigt inbjudande. Jag kände knappt någon men det löste sig fint och jag satt med två från samma linje som jag ska gå!

På söndagen var vi ute på tur (såklart)! Vi tog tunnelbanan några stationer, gick en bit och kom till en liten sjö. Norge<3. Åt pizza på kvällen på takterrassen. Väldigt härligt! Vädret gör inte takterrassen tillrätta. Det är en fantastisk utsikt därifrån.

Det går åt mycket energi såhär i början. Bara att hänga med i ett samtal kräver 100% koncentration. Speciellt när det är många personer, det går snabbt och det brusar i bakgrunden. Men, jag snappar upp nya ord varje dag. Ganska långt kommer man trots allt på vanskeligt, koseligt och hyggeligt.

Idag var första dagen med ”vanligt” schema. Jag ser framemot att få in rutinerna och kunna slappna av lite mer! Men först väntar en lagtävling och en tur från onsdag till fredag.

Leave a Comment

Hur går det med norskan?

Minns ni den norska tv-serien SKAM? Jag såg den årskiftet 16/17 och lärde mig ord som russebuss, Wilhelm och drittsekk. De tre orden, tillsammans med guleböj, utgör mitt norska ordförråd.

Idag har jag anlänt till bibelskolan och hunnit äta lunch (aka baguette). Vi satt ett gäng elever och jag tyckte det gick bra att hänga med. Man förstår mycket men inte allt. Brus fattade jag först när någon sa att hon älskade Pepsi Maxx.

Just nu går ju dessutom den norska serien ”Lyckolandet” på SVT play. Den beskrivs som en norsk ”Vår tid är nu”. Mitt i packningskaoset hann jag se halva säsongen och den är riktigt bra. Att lära sig norska tror jag löser sig automatiskt med tiden. Men det känns skönt att ha en bra ursäkt för att kolla klart resten av säsongen.

Leave a Comment

Tre dagar kvar…

Idag är det onsdag. På lördag åker jag! Wohoo! Det är otroligt spännande och lite läskigt. Framförallt känns det konstigt att det ska bli verklighet. Jag antar att det är så hjärnan fungerar. Trots att jag har haft min plats i sju månader är det först de sista sju dagarna som jag börjar fatta att det kommer hända.

 

Hur går det med packningen? Trevligt att få frågan. Packningslistorna sattes upp för tre veckor sedan. Har jag packat något sedan dess? Svar nej. Givetvis inte. Jag har gjort annat helt enkelt. Tur att packningslistorna är uppskrivna in i minsta detalj.

Ni ser ju! Viktigt att inte glömma en enda penna. Hur skulle jag klara mig? Piggy är för övrigt mitt pennfack. Det är en virkad gris, därav namnet.

Jag har knappt tre dagar på mig att packa men tänker att det löser sig. Oslo ligger trots allt bara tre timmar bort. Det jag inte får med i första omgången tar jag med i andra omgången. Svårare än så är det inte.

Vad står på dagens schema? Jag ska lämna in en nyckel, köpa schampoo och fira en tjugoåring. Jag kanske packar. Vi får se hur fylld väskan är ikväll. Just nu ser den ut såhär:
2 Comments